Snooze, snälla...?

Det är en nackdel med att bo så långt ifrån jobbet.
Jag har börjat förstå hur bortskämd jag alltid varit, med gångavstånd till nästan alla ställen jag arbetat på. Konsum till exempel - 5 minuter bort! Plus att jag hade uniform, så jag behövde aldrig bekymra mig om vad jag skulle ha på mig. På assistentjobb har det varit oömtåliga kläder som gällt (Hurra! Mysbyxor!).

Men nu ska det klivas upp tidigt, putsas och kammas, mixas och matchas för att jag så stilren som möjligt ska hinna med första tåget i en rad byten innan jag slutligen landar bakom min disk och kan peta i mig lite frukost.

Imorse vill jag inte alls stiga upp. Jag fick bända upp ögonen och när de väl var öppna möttes jag av ett makalöst trist väder som sporrade mig att vilja stanna kvar i sängen ytterligare. Hade jag kunnat skulle jag ha snoozat, denna fantastiska alarmfunktion. Men det var bara att pallra sig upp och iväg.

Funderar på att ställa klockan lite tidigare, bara liksom för att lura mig själv en aning.
Nackdelen är att det nästan skulle vara mitt i natten för att lyckas med ett sånt självbedrägeri.

Usch för trötta morgnar!

/Annalunda