När det börjar ljusna

Den här våren har varit väldigt speciell.

Blommorna har doftat extra starkt.
Färgerna varit extra klara.

Jag har lärt mig se alla vackra ting runtomkring, som om jag inte märkt dem förut.

Måhända låter det flummigt och svävande, men det beror på att jag själv känt mig ganska flummig och svävande. Nu börjar det ordna upp sig, till det bättre.

Det känns nästan som att vakna. Som om jag inte längre går runt som i dvala och bara gör. Jag lägger värde i det som händer. Lyssnar, ifrågasätter. Vågar och väljer.

Slentrian är farligt, det har jag fått lära mig. Det går inte att bara vänta hela tiden på att något ska hända eller nöja sig med vad som helst. Då säger kroppen ifrån. Den vill att du ska agera.

Och det gör jag nu - agerar.

Tack till mina vänner och min älskade familj för att ni peppade mig, då jag trodde att jag skulle gå under när hela världen började snurra.



Nu sätter jag själv snurr på världen, på mina villkor.

/Annalunda