Sista inlägget i Sverige för i år.

Om 12 timmar sitter jag på ett plan på väg till främmande land.
För 12 timmar sedan hade jag ganska just vinkat av Isabel och inväntade besök från syster o svåger.


Det bästa med julen är att få träffa och umgås med de närmaste, men även att återse gamla bekanta.
Många kommer "hem" över julen och eftersom jag haft privilegiet att jobba i en stor matvarubutik har en stor del av dessa hemvändare vid ett eller annat tillfälle passerat min arbetsplats.


Jessica från Växjö och Isabel från England bland annat. Tyvärr hann inte jag och förstnämnda styra upp något den här gången, men en kram gjorde mycket!
Och igår satt jag och Isabel och surrade gamla minnen över en kopp kaffe. Underbart!


I fredags hälsade jag, Robert och pappapå farmor o farfar. Eftersom jobb satte käppar i hjulet för släktmiddagen i år bestämde vi oss för att hedra Näsåker med ett besök ändå.
På vägen dit blev vi stående en halvtimme för att värma ett syskonpar vars bil fått sladd och stångats med vägräcket. Det kändes bra! Vi gjorde en fin sak. När deras bärgningshjälp kom var de inte alldeles blåfrusna.


Efter visiten hos fikaimperiet (farföräldrarna) smet jag och Robert över till Anneli, där också August var på besök. Ännu en hemvändare! (och bortvändare, men ändå) Mycket trevligt!¨


Och här sitter jag nu och knapprar ner en massa ord utan egentlig ordning. Men det känns bra. Jag ska åka till Senegal! Det känns trist att vara ifrån Robert i tre veckor (tråkigt att inte få träffa er andra heller, givetvis) men det kommer bli en upplevelse av rang! Ikväll går telefonen varm av samtal till höger och vänster för att samordna med taxisar, säga hej då, stämma träff, pricka av punkter... Snart snart snart är jag i varmare land och har den långa resan bakom mig och kan njuta av tiden tills det är dags att vända hem igen. Återvändare.


Jag kommer alltså bli en sån jag också. Eftersom vi flyttar, tänkte jag. Kanske blir någon lika glad som mig då jag kommer insläntrandes där på någons jobb eller i någons hem, när de inte väntat mig. Hoppas.


Nä, nu ska jag bläddra lite aftonblad och börja tänka på refrängen. Klockan är ställd på 3.30. Får veta snart till vilken tid taxin är bokad, men jag vill vara på den säkra sidan och alarmet får inte glömmas bort.


Nåväl, jag ska försöka hitta något internetcafé där jag kanske knapprar ner några rader på den här sidan. Jag lovar inget, men möjligheten finns!


Var rädda om varandra här hemma och kör försiktigt på de hala vägarna! Klä er varmt!
STOR KRAM TILL ALLA!


/Annalunda

Funderingar på en buss.

Fikakostnader: Hur hutlöst dyrt är det inte att behöva betala 20 kronor för en pappersmugg med lite kaffe i? Och vill du ha en mazarin till får du punga ut det dubbla. Varför inte dra ned kostnaderna och på så vis både öka försäljningen och få nöjdare resenärer?



Toalettbesök: Om man är på en fest med bara fem personer, brukar det ALLTID vara upptaget på toaletten när nöden tränger sig på. Men på en buss, där hundra människor delar på en toalett, är det sällan någon som behöver hänga på låset.



Jag konstaterar att det beror på det dyra kaffet.
Och att de vill spara pengar på skitpapper.


Mysteriet är löst!





/Anna

Sista passet?

Då var det dags - det kanske absolut sista passet på Konsum i Sollefteå.
Först väntar Senegal och kort därefter fortsätter äventyret i Stockholm.
Det är många känslor inblandade just nu. Men mest spänning och förväntan.
Kanske lyckas chefen hitta en lucka mellan Afrika och Fjollträsk där jag får ta på mig min vackra grå-röda skrud en sista gång innan flyttlasset går (intet att förglömma den tjusiga sjalen i grönt som så vackert smälter in i kompositionen).
Jag hoppas!


Nåja, jag ska då göra mitt allra yttersta i smöreri för kunderna idag, och passa på att dra så många dåliga skämt och vissla så många lustiga trudelutter jag kan för min kära arbetskamrater medan chansen ännu finns.


Önskar mig själv, mina arbetskamrater och alla mina nära och kära en fantastisk dag!


/Anna

Resfeber.

Jag har börjat packa väskorna inför resan till Senegal.
Om två dagar åker jag till Stockholm, morgonen därpå går flyget till Västafrika...


För det första har jag ännu inte insett vilket äventyr jag ger mig in på, vilket sakteliga börjar gå upp för mig.
För det andra avskyr jag att packa till längre resor, då det gäller att prioritera vad som ska följa med i väskan och inte. 


Huvaligen... 


Visserligen har jag väl inte rätt att beklaga mig, det kommer bli otroligt häftigt och härligt att åka. 
Men resfeber är nästan lika illa som riktig feber. Jag blir alldeles darrig och kallsvettas och vill helst bara krypa under täcket och stanna där tills allt gått över. Lite glass lindrar också.


Nä, åter till packningen och planeringen. 


God fortsättning på er allihopa!
/Annalunda

"Nu är det jul igen..."

Ett stort tack till min familj för en underbar julafton!
All kärlek till er!


/Anna

Fundering.

Jag ramlade in på en sida häromdagen - www.felsms.com - där folk får skicka in berättelser om de gånger de antingen skickat eller mottagit sms till/från fel person och om hur tokigt det hela blev. I flera dagar har jag sedan läst, skrattat åt de flesta, känt samma pinsamhet som avsändaren i andra osv...


Idag snavade jag dock över två stycken som jag inte kunde skratta åt. 
I båda fallen hade en kille råkat skicka ett sms till en förälder, som egentligen var menat till deras manlige älskare. I båda fallen bröt föräldern med sin son, efter att på detta sätt fått reda på dennes homosexuella läggning.


Jag blev så förbannad, och är det ännu. 


Hur kan en människa stöta bort sitt eget kött och blod på grund av att sonen eller dottern förälskar sig i någon av samma kön?


Det gör mig förbryllad och väldigt väldigt ledsen....


Om jag hade varit tillsammans med en Roberta istället, skulle jag då inte vara lika mycket värd i min mammas och pappas ögon? Det har jag svårt att tro! Jag skulle ju ändå vara jag, eller hur?


Nä, usch för de killarnas föräldrar. Skämmes!!!!!! 




/Anna

I sängen

Ja kära vänner, jag är kvar ännu. Har inte klivit upp ens för att äta eller gå på toaletten.


Näää, det är inte sant (som Robert brukar säga). Jag har faktiskt hämtat hit både frukost och eftermiddagsfika samt duschat av mig de gamla sängkvalstren för att anamma nya. 


Ett långt och trevligt telefonsamtal med farmor, lite Senegal-snack med en kompis och dessutom uppstigning för att slå igång Miles Davis på stereon har också förgyllt min annars gråa dag. 


Om ett par timmar har jag en massagekund och det är startskottet i en aktiv lördagskväll. 
När pojkvännen slutat serva kunder på Konsum vankas tårtkalas hos Gisela som fyllde år igår (Hipp hipp hurra!). 


Så, liiite mer slappande, sen är jag på banan igen. 

Morsning!
/Anna

Dagens "kliva upp".

Ledigheternas ledighet, och jag har precis vaknat till liv. Robert pyste nyss på jobbet efter sin sedvanliga rutin att förvirrat leta ihop allt han behöver för att möta dagens bestyr.


Stort tack till personen som uppfann bärbara datorer med trådlöst internet! Stort tack också till den som bestämde att även lördagen fick göra söndagen sällskap i helgen! Därför kan jag med gott samvete ligga kvar i mitt sköna näste under mitt varma täcke och ändå hålla kontakt med omvärlden, komma ikapp i mitt tafatta tv-serietittande, söka ett par jobb och dessutom berätta allt detta för er - från sängen! Är det inte fantastiskt så säg?


När jag just slagit upp ögonen resumerade jag nattens drömmar, som vanligt. Jag brukar kunna hinna med en hel del under mina timmar under ytan. Denna natt har jag bland annat bott i ett kollektiv med både gamla och nya vänner. Vi lekte hippies och värjde oss mot alkoholiserade gubbar som ville förstöra vår originella lägenhet. Även huvudpersonstjejen och varulven från Twilight ingick i vårt lilla gäng. Allt kändes så självklart - det var vi mot världen! 


Det är det som är så häftigt med att drömma, jag får leva i en parallell verklighet där jag kan äventyra utan konsekvenser. Träffa sedan länge bortgångna människor, kändisar, vänner borta i fjärran och seriefigurer, flyga, andas under vatten, hoppa högst, klara fallet utan en skråma... Visst finns det drömmar som kanske är jobbiga att sväva omkring i, men då är det desto skönare att vakna. Och så finns det drömmarna som jag helst hade stannat kvar i lite längre.


Ja, jag är fascinerad av vad hjärnan kokar ihop när den egentligen ska vila och återhämta sig. 


Nä, nu tror jag minsann jag ska leka room-service och hämta mig lite frukost till mitt lördagsfort.


Vad drömde du för något i natt? c",)


/Annalunda

Klappat och klart

Då var alla julens gåvor inhandlade.
Nu är det bara att packa in dem i tjusigt papper. 
Kul!
Lite Bjällerklang på det, så ska det nog gå undan c",)


/Anna

Löningsdag...

....och allaredan har nästan alla pengar slussats iväg till räkningar och julklappar. 


Pengar in - pengar ut. 
Slanten min - slanten slut.


Tur att livets goda - kärlek och vänskap - är gratis!! c",)




/Annalunda, rik som ett troll

Som man bäddar får man ligga...

I natt vaknade jag med världens magont. Precis sånt där magont som jag brukade få då jag var liten och vi hade myskväll på fredagarna. På den tiden brukade mamma och pappa köpa chips och dip, och jag åt tills det stod ut genom öronen - det var ju så gott!


Igår upprepade sig monsterfrosseriet. Först Lucia-fikat (fick också räknas som kvällens middag) och därefter glass och chips här hemma. Förstår inte vad jag tänkte med... Chips efter chips passerade lastbryggan till magsäcken och glassen var ju så smarrig - Vi måste ju ta en till!


Robert råkade också ut för magknip... Vi låg där bredvid varandra och beklagade oss en stund, tills dess att tröttheten tog överhand och slussade oss vidare till morgonen. 


Utsätta sig för sådana tokigheter? Skämmes Anna! Nåväl, det blir en nyttig frukost (om jag får i mig något), sen är det bara att lära sig av sina misstag och gå vidare.


Det var det. 
Ha en härlig måndag!


/Anna

"Lusselelle..."

Elva nätter kvar till jul, och inte en enda julklapp inhandlad. Hur ska jag styra upp detta?


Satsar på att beta av största delen på tisdag, då en mycket efterlängtad lön kommer. Med resor, vaccinationer och annat krafs som behövts betalats gapar kontot ganska tomt. Pengar är besvärliga, de rullar in och rullar ut och alltför ofta har de kvickare tempo på utvägen. Men men, allt löser sig, som alltid!


"Show must go on.." Reprisen av Idol-finalen är i bakgrunden, och jag kan inte påstå att jag missat något denna säsong. Kanske har jag kollat för mycket på den amerikanska versionen (där de håller en betydligt högre klass) så vår svenska version känns som mellanmjölk. Kul dock för den där Erik att han vann.


Ikväll har vi varit hemma hos mor o far och "fikat Lucia". Det var som alltid väldigt "uppbullat" och samtliga gäster var som gamar på godsakerna. Duktigt bakat kära mamma! En saffranslängd fick följa med hem också, inte dumt!


Nu tänker jag minsann knapra ett dillchips, bara för att kontra lite mot allt det söta i magsäcken.
Hoppas jag får inspirationen att sluta med såna däringa dumheter snart. Å andra sidan - livet är till för att njutas!


/Annatten går tunga fjät..

Stockholm - gången med mången första gången

Tre dagar flyger förbi så snabbt, speciellt då det finns saker att göra hela tiden. Det har varit otroligt roligt att vara här! Just nu sitter jag på tåget (en ny erfarenhet för mig, internet på räls) och försöker sammanfatta allt som hänt under den här resan. 

Jag har för första gången arbetat på ett kontor. Visserligen med väldigt enkla uppgifter, men jag har ändå fått känna av atmosfären! Mitt ansvar har legat i att fixa iordning alla julkort och slå in alla julgåvor som Georgson skickar ut till sina kunder/medarbetare (?). Det har varit mycket pysslande och druckits mycket kaffe minsann. 

Jag har för första gången ätit "riktig" sushi, inte sån där i plastkartong som säljs på matbutikerna. Det var sisådär. Rullarna med gurka och avokado var smarriga, men den råa fisken smakade knappt någonting om man inte bombarderade den med soja, wasabi och ingefära. På det hela taget var det ganska ok, jag kan gissa att det är något man lär sig äta och fastnar för.

Jag har för första gången kollat på en lägenhet i Stockholm. Det är bestämt nu att vi ska flytta dit och det känns både otroligt spännande och en aning vemodigt. Jag kommer verkligen sakna vår nuvarande mysiga villa-lägenhet... Men å andra sidan tror jag vi kommer få ut mycket mer av livet genom att bo här, åtminstone nu. Lägenheten var inte särskilt stor, men med en fantastisk balkong! Stort vardagsrum och badkar gav helt klart pluspoäng, trots att köket kunde varit lite större. Dock brukar många av våra middagar (läs: alla) åtnjutas framför TV:n, så det blir nog inga problem. 

Jag har för första gången varit "på landet". Hemma säger vi att man åker ut till stugan, men här nere är det annorlunda. Erika och Per har ett jättemysigt hus vid vattnet! En liten oas som kontrast mot den livliga stan. Såg inga kor (vilket är standard i min upplevelse av "på landet") men däremot flera rådjur. De låg och tittade på oss i mörkret, de fina små liven.

Jag har för första gången gått omkring och sökt jobb med CV i hand. 11 stycken har jag delat ut. På en del ställen är det anställningsstopp, på andra har de hemsidor som man anmäler sig på. Men på några ställen verkade det ganska positivt. Bland annat en underbar leksaksaffär som jag lätt skulle kunna trivas på. Jag har hopp!

Och nu sitter jag här och åker för första gången 1:a klass. Kusin har ordnat så jag både kan nyttja internet och har fått äta trerätters. På ett tåg! Helt fantastiskt...

Nu är planen att varva ner efter många turer i första gångs-landet. Tror minsann jag ska kolla lite film och kanske t.o.m slumra en sväng. 

Tack till Erika för att du ordnat det så bra för mig och verkligen bjuder på dig själv!

Tack till Robert för att du håller ställningarna hemma när jag ränner iväg på äventyr!

Tack till mamma och pappa som hjälper till med skjutsar och planering och allt!

Tack till Karin och Björn för att ni hejar på mig!

Tack till mina vänner som också hejar på mig!

Tack till alla andra för att ni orkat läsa ända ner till den här raden!

Tack o hej! Trevlig helg!

/Anna

Dagen då lutfisken läggs i blöt

Just nu sitter jag hos kusin Erika på hennes kontor och inväntar att min "pysselhörna" ska bli ledig  (de har telefonmöte där inne just nu) så jag kan fortsätta "pimpa" julkort.


Eftersom jag har en alldeles fantastiskt snäll kusin har hon ordnat så jag får vara i Stockholm under tre dagar och dels hjälpa dem med lite företagsjulklappar, dels gå runt och söka jobb. Helt fantastiskt!


Jag fick flyga plan imorse (alltid lika roligt) och ikväll ska vi lägga en upp en "handlingsplan" för mitt tillvägagångssätt i arbetssökandet.


Men det är inte bara Stockholm som gör denna dag lite extra speciell, jag har nämligen namnsdag också! Annadagen går inte av för hackor - då läggs nämligen lutfisken i blöt! (Jag har aldrig testat, men tvivlar på att det är någon vidare upplevelse för smaklökarna). För att fira detta fick jag en liten present av mina kära föräldrar - Vaccinationerna inför resan till Senegal!


Efter många samtal och mail insåg jag att det skulle dröja innan vårdcentralen hörde av sig, därför följde mor mig upp på hospitalet så vi kunde säga till på skarpen. Det gav goda resultat! En kvart senare satt jag i väntrummet för att få injektionerna. Äntligen är allt klart för trippen! (haha, injektioner - tripp, missuppfatta icke)


Idag ringde Ibou för att kolla upp läget innan han flyger ner och förbereder inför vår ankomst.


Nä, nu vankas det chokladbollar: Det är 3 namnsdagsbarn på bygget!


Hipp hipp hurra!
/Annalunda

Åka tidsmaskin.

Jag är väldigt fascinerad av våra fem (ibland sex) sinnen. 


Till exempel förmågan att känna lukt är ju fantastisk! Ibland kanske det skulle finnas en av-knapp (vid mindre angenäma dofter), men annars är det otroligt intressant, framförallt när det gäller doftminne. 


Det kan dyka upp en extremt snabb förnimmelse av en viss doft och poff slungas du tillbaka till något du varit med om som kan förknippas med denna. Du hinner inte ens tänka efter så är du på besök hos tandläkaren, hemma hos mormor, i famnen på någon gammal flirt, ute vid kusten.. Ja, vart helst doftminnet slussar dig! 


Idag använde jag en hårspray som jag nyligen inhandlat. Jag hade försökt få tag på den länge, eftersom mitt intränade minne erinrade sig att det var en kanonbra spray. När jag sen applicerade produkten (fina ord här) i mitt mindre imponerande svall letade sig doften till min näsa och på mindre än en sekund var jag i Kalix. 


Under en stund gjorde jag mig klar för att gå till skolan, piffa till mig innan kvällens festligheter, fixa i ordning scenlooken inför spelningen... 


Jag snusade på hårtesterna, blundade och vandrade omkring i minnets korridorer ett tag, sen reste jag hem igen för att förstärka Kalix ytterligare med hörselminnet: I Stereon spelas Tower of Power - Diggin on James Brown. (Visst hade vi skoj?)






Ja, det är häftigt det här med sinnena. De har flera fantastiska funktioner, men min favorit är att jag kan åka tidsmaskin, när jag vill!


/Annalunda


Till mina klasskamrater från Kalix-tiden: Jag saknar er och önskar er allt gott här i livet!!!

Två bilder. Inte mer, inte mindre.

Henric, Karin och Robert vid brasan i onsdags.

En frusen blomma på vår balkong som inte förstått att det är dags för vintervila.

Tänkte bara dela med mig av dessa, för jag tycker de är fina. Sagt och gjort!

/Anna

Rubrik

Jag har ingen plan med detta inlägg, men jag känner att det var längesen jag skrev så det är på tiden att jag knapprar ner några rader i alla fall. 


Robert fyllde år i tisdags. Jag hade önskat att jag vore ledig och fick fira honom hela dagen, men vi hann ändå äta massor av tårta, han fick några paket som han hjärtligt öppnade och det blev på det hela taget en fin dag. Tycker jag åtminstone! Jag hoppas han var nöjd med sin 27:e födelsedag. 


På onsdagen lyckades vi sammanstråla ledighet med syster och hennes smålänning. Med en kasse ved, lite korv och en åkmadrass (heter de så?) styrde vi kosan upp till Jan Gullik för vinterns första grill- och lekstuga. Då snön inte hunnit anpassa sig som åkunderlag blev det blott få turer på den där madrassen, sen myste vi vid elden istället. Det hann skymma medan vi var där, så lågorna fick agera ljuskälla. Dunderhärligt! 


Igår och idag händer inte mycket. Långa sovmorgnar, kvällsjobb och däremellan stiltje. Ganska skönt att bara vara. I helgen kommer en kompis till en kompis på visit, det blir skoj! Det känns nästan som att få en del av Emma H på besök. Lustigt det där, hur saker och ting blir. Genom att lära känna Emma (från Korpilombolo) i Kalix, till att lära känna hennes barndomskamrat, i Oslo, för att slutligen hamna ganska nära varandra på kartan och kunna träffas - Det är ganska fränt! 


Annars har jag inte så mycket att förtälja. Tänker, lever, är. 


Ha en fin helg!
/Annalunda

Ha den äran!

Idag är det min älskade Roberts födelsedag! Ute har det hunnit komma mer snö, och den bäddar vackert in landskapet med sina sammanfogade kristaller. Solen skiner också, vilken lycka!


Tårtan är fixad (fuskbygge, med färdiga bottnar), presenten inslagen, disk undanplockad och nu sitter jag bara här och väntar... 


Herrn åkte på jobb dagen till ära, med ett par timmars övertid fick jag dessutom nyss veta.
Så, det är bara att vackert fortsätta vänta och hoppas att inte tårtan hinner ramla ihop innan han dyker upp.


Grattis på födelsedagen underbara pojk! Hoppas den blir helt fantastiskt! 


Ja må han leva, ja må han leva...


/Anna

Första Advent.

Helgens arbete är över. Tvättberget är nedstött till bara grus och lägenheten är fortfarande lika städad efter min monsterinsats i torsdags. Fönstren är förvisso smutsiga, men vem ser det när uppmärksamheten dras till de fina stjärnor och ljus som pyntar dem? 

Det har äntligen kommit lite snö och minusgraderna håller den kvar, liksom de förvandlar min andedräkt till vänliga spöken som dyker upp och strax försvinner. Älskar vintern om kvällen, när omvärlden gnistrar vackert i skenet från gatulamporna och underlaget knarrar under skorna. 

Om en stund kommer jag och Robert bege oss ut i mörkret, glittret och kylan. Det vankas adventsfika hemma hos mor och det brukar alltid vara väldigt mysigt! 

Hoppas också ni har en lika härlig första advent som mig!

När första ljuset brinner 

står julens dörr på glänt

och alla barnen glädjas

att fira få advent

/Anna

.

Om två veckor åker jag ner till Stockholm i tre dagar för att hjälpa kusin Erika med lite julgåvopyssel. Samtidigt ska jag försöka ordna några arbetsintervjuer samt titta på lägenheten som jag och Robert redan bestämt oss för att ta. Läget är perfekt, priset är perfekt och storleken perfekt, så vi tog chansen att tacka ja innan någon annan hann före. 

Utan Erika hade ingenting av det här med Stockholm blivit av, åtminstone inte nu. Hon är en klippa och har gjort ett fantastiskt jobb med att hjälpa till med CV, slänga ut krokar för lägenhet, ordna med resa och framförallt peppa mig. Ett stort stort TACK för allt du gjort fina kusin!

Jag känner mig otroligt glad och tacksam för min familj, mina vänner, och allt som händer i mitt liv just nu! Tack!

/Annalunda

Nu börjar det hända grejer...

Måhända skriver jag mycket om jobb och boende och sånt nu, men det är lika bäst att skriva lite till!

Jobbsökande är ett arbete i sig.. Jag vet inte hur många rekryteringssidor jag skaffat konto på vid det här laget, men låt oss säga att jag skulle kunna registrera in mig i sömnen. Hoppas få napp på något trevligt ställe snart! 

Boendet å andra sidan........är fixat!! 

Jag är glad!! Åh, vad skönt...

Men nu över till något annat: Ikväll har sötaste syster varit på besök.  Vi har lagat briepaj och lekt musikstudio. Mycket trevligt! Som alltid när man umgås med lillasyster. 

Briepajen blev lite misslyckad (eller skulle den vara en tjock soppa inmurad i pajdeg?), men rackarns god med hemgjord mangosalsa till. Vår studiotid var väldigt skoj! Robert lekte ljudtekniker medan vi sjöng och spelade för fulla muggar. Ännu krävs det lite finputsning av den hitlåt vi håller på att producera, men när singeln kommer lovar jag att ingen blir besviken!

Så, idag har det varit en väldigt fin dag. Lunch med kära mor, jobbsökande, lägenhetsfixande, middagsexperimenterande, musikproduktion... Jag kommer sova gott i natt!

Ha en trevliger helg vänner och andra!

/Anna

Storstädning!

Mattor skakas, sängkläder vädras, disken får sig en omgång och dammtrasan viftar vilt. Tvättmaskinen log välkomnande när jag äntligen gav också den lite arbete.

I år ska det fuskas med adventspynterierna. Jag brukar alltid hålla hårt på att aldrig sätta upp en julstjärna eller ställa fram en adventsstake förrän första advent, men i år kommer mysbelysningen inte få sitta upp lika länge så det är lika bra att passa på!

Robert arbetar, helt ovetandes om mina rackartyg. För att spetsa på känslan ytterligare har jag införskaffat glögg, mandlar och pepparkakor. 

Jag hoppas han blir glad!

Och jag är redan glad - Jag lyssnar på Counting Crows och är mästare över dammet!

Så, städa klart, sen "advänta" på att herrn ska komma hem.

/Anna