Gammal vänskap rostar aldrig

Jag är så fascinerad över relationer.

Hur vissa kan vara så invecklade, och andra så underbart enkla.

Enkelt är det med Isabel. Vi bara ses och kastar oss in i gemenskapen direkt.
Visst finns där några få artighetsfraser alldeles i början, men sen flyter det på - precis som vanligt. Trots att det kan dröja många månader, till och med år, mellan gångerna.

Förra gången vi sågs drack vi kaffe vid ett köksbord i Sollefteå. Ikväll sippade vi drinkar på en bar/restaurang i huvudstaden. Två olika situationer, men samma lättsamhet, samma glädje. Nya livserfarenheter, men samma värderingar. Nya skämt, men samma humor.

Det var riktigt riktigt roligt att umgås och jag är ledsen att det blir så sällan. Men jag är glad också! Att vi båda hittat våra vägar i livet och att de emellanåt korsas.


Tills nästa gång...
/Anna